10/9
Jag har hunnit spela ungefär 5-6 timmar än så länge och jag är nära att nå level 7 med min karaktär. Under beta-versionen av spelet som var tillgänglig i juli provade jag på samtliga tre klasser och jag fastnade lite extra för Hunter-klassen och jag har valt att spela med den nu också.
Hunter-klassen är lite av en blandning mellan de två andra klasserna, Warlock och Titan. Min karaktär tål inte lika mycket stryk som en Titan men rör sig betydligt snabbare. Jag kan också välja mellan att hålla mig på avstånd med ett krypskyttegevär eller rusa in i en strid för att likvidera mina motståndare med ett hagelgevär eller mina närstridsförmågor.
Jag har insett att Hunter kanske inte är den enklaste klassen att börja med men det är likväl den som passar mig bäst. Den erbjuder en bra mix av risk och belöning och är precis lagom utmanande.
När jag nu närmar mig level 7 har jag börjat låsa upp en hel del trevliga vapen och förmågor till min karaktär. Min specialattack med en gyllene pistol som delar ut rejält med skada är en personlig favorit som jag med största sannolikhet kommer att utnyttja genom hela spelet. Andra favoriter är granaterna som får fiender att sakta men säkert brinna upp och mitt krypskyttegevär.
Under mina timmar med spelet har jag hunnit utforska en hel del av jorden och närmare bestämt forna Ryssland. Det är samma område som jag redan sprungit runt i i beta-versionen men det är fortfarande en spännande miljö full av karaktär och stämning. Jag har även hunnit prova på ett uppdrag på månen, som verkligen känns annorlunda jämfört med jorden. Den gråblåa färgskalan och den dystra stämningen ligger som ett tjockt täcke över den livlösa himlakroppen. Under nästa uppdatering kommer jag att ha hunnit utforska dessa miljöer ännu mer.
Utöver spelets kampanj har jag provat på ett par matcher i det mer traditionella flerspelarläget. Jag har bara testat ett läge än, Control, där jag och mitt lag ska försöka hålla kontroll över tre olika punkter på kartan, precis som i Battlefield, Call of Duty eller Titanfall. Detta PvP-läge fungerar bra, men det sticker inte riktigt ut på något sätt. Det känns som att något fattas som gör det till något alldeles speciellt. Nu har jag som sagt inte hunnit lägga någon större tid på PvP än så mina åsikter kan och kommer förmodligen att hinna ändras både en och två gånger.
Sett till presentationen är Destiny en riktigt fullträff. Grafiskt sett är det snyggt men inget som får mig att tappa hakan. Däremot är designen helt fantastisk. Bungie verkar ha inspirerats av Mass Effect och deras egna Halo-serie för att sy ihop en värld som känns främmande men ändå välbekant på samma gång. Även ljudet är fullkomligt enastående, med tunga ljudeffekter, episk musik och skickligt röstskådespel från samtliga inblandade, även den kritiserade Peter Dinklage.
Mina första intryck av Destiny är helt klart övervägande positiva. Bungie verkar ha träffat mitt i prick på nästan alla punkter. Men jag har en lång väg kvar att gå. Kommer Destiny lyckas hålla mitt intresse vid liv efter tio timmar till? 20 timmar? 100 timmar? Det återstår att se. Håll utkik efter nästa uppdatering av denna pågående recension senare i veckan!
Be the first to comment