Historien bakom Pier Solar and the Great Architects är en intressant sådan. Spelet började utvecklas 2004 som ett homebrew-projekt till Sega Mega Drive. Teamet bakom spelet ville fånga känslan av de 16-bits rollspel som hade sin storhetstid under 90-talet. Spelet släpptes i en mycket begränsad upplaga till Mega Drive år 2010 och nu, tio år efter att utvecklingen inleddes, finns Pier Solar ute till Xbox One och en lång rad andra plattformar. Frågan är om den långa utvecklingstiden har skadat eller hjälpt spelet?
Pier Solar inleds som ett väldigt traditionellt JRPG. Jag spelar som en ung man som efter spelets inledning blir hjälten i ett stort äventyr där världens öde står på spel. I början måste spelets hjälte Hoston och hans vänner ge sig ut på jakt efter speciella örter för att hjälpa hans sjuka far. Innan jag vet ordet av är det alltså betydligt större saker i görningen och handlingen hamnar i klassiskt RPG-territorium. Berättelsen i Pier Solar är inte revolutionerande på något sätt och kanske inte heller överdrivet engagerande men den fyller sitt syfte och aktiverar spelets charmiga huvudkaraktärer.
På gott och ont är Pier Solar som direkt hämtat från 90-talet. Allt från den pixelbaserade grafiken till spelmekaniken och musiken känns som att det kommer från ett SNES- eller Mega Drive-spel. Det finns ett par olika grafiklägen att välja mellan där vi kan få en riktigt klassisk 16 bits-upplevelse eller en mer polerad version som behåller samma stil men som stoltserar med ljussättning och andra grafiska finesser som inte hade varit möjliga för 20 år sedan.
I ett spel som är så fokuserat på att anamma känslan från en svunnen tid får vi inte bara charmen från eran utan även de mindre lyckade elementen. Stridssystemet är väldigt traditionellt och turordningsbaserat som väntat men utvecklarna har försökt att implementera några nyheter. En del av systemet ger mig möjligheten att avvakta under en runda för att spara ihop mer energi som kan användas senare i striden. Detta öppnar upp för en del taktiska möjligheter i spelets många strider men utöver denna funktion saknar stridssystemet nyans.
Dock är det svårt att anklaga ett spel för att vara bakåtsträvande när det är dess främsta säljargument. Pier Solar är riktat mot en väldigt specifik publik som vuxit upp med denna typ av klassiska rollspel. Spelet började som ett spel till Sega Mega Drive, då är det svårt att förvänta sig något annat.
Saken är att om Pier Solar hade släppts under 90-talet hade det förmodligen inte stuckit ut ur mängden ändå. Det hade förmodligen funnit en stor publik men jag tror inte att det nödvändigtvis hade nått samma legendariska status som genrens giganter från samma era. Det finns helt enkelt inte tillräckligt mycket som skiljer det från andra spel.
I dagens spelklimat passar därför Pier Solar in betydligt bättre. Retro-vågen är kanske större än någonsin tidigare och det finns tonvis med spelare som drömmande längtar tillbaka till en svunnen tid. In på spelplanen kliver då Pier Solar, som sammanfattar allt de saknar med 90-talet i ett händigt paket.
Om du är ett fan av JRPG:s från 90-talet lär du svälja Pier Solar med hull och hår. Det känns bokstavligt talat som att någon har rest tillbaka i tiden, plockat upp första bästa spel de hittade och sedan släppte lös det i nutiden. Den polerade grafiken är vansinnigt charmig, spelets musik hör till den bästa jag hört i år och det är tillräckligt utmanande för att även gamla JRPG-rävar ska få något att bita i.
Pier Solar and the Great Achitects är ett tvättäkta JRPG direkt från 90-talet med allt vad det innebär. Den uppdaterade grafiken och soundtracket gör det till en fantastisk audiovisuell upplevelse som tyvärr hålls tillbaka av bristen på variation och en handling som inte lyckas gripa tag i mig. Om du bara är ens lite intresserad av JRPG från den gamla skolan är detta dock en inkörsport som kan vara väl värd att titta närmare på.
Största +
De olika grafikalternativen är välkomna
Musiken är fullständigt fantastisk
Charmiga karaktärer
Största –
Saknar variation
Handlingen engagerar inte
Be the first to comment