Dead or Alive 5 släpptes ursprungligen redan 2012 och har sedan dess återlanserats i en rad olika inkarnationer. Nu är Last Round här och som namnet antyder ska detta vara den sista versionen innan den oundvikliga sexan. Hur sköter sig då Team Ninjas fightingspel på den nya generationens hårdvara?
För mig har Dead or Alive-serien alltid handlat om två saker. Dels löjligt lättklädda kvinnor, dels ett blixtsnabbt och välgjort fightingsystem. Denna version sägs enligt utvecklarna själva vara den ultimata utgåvan men jag märker snabbt att den största skillnaden är att det följer med en otrolig mängd DLC. Med undantag för ett par nya karaktärer, lite musik och annat är samtliga dessa DLC-paket kläder till spelets karaktärer.
Det bjuds på tomte-dräkter, minimala bikinis, pyjamas och en rad andra uppsättningar som känns som allt annat än optimala när det vankas slagsmål. Men ni kan tänka er min förvåning när jag ska välja karaktär och upptäcker att det finns ytterligare hundratals (jag skojar inte) kostymer till spelets 34 karaktärer som kan låsas upp eller köpas till.
Jag kan tycka att det är väldigt synd att DOA-serien förlitar sig så pass mycket på lättklädda kvinnor och studsande bröst. I grund och botten är det nämligen ett otroligt kompetent fightingspel på helt andra meriter. Stridssystemet är snabbt, kontrollen är enkel att lära men svår att bemästra och spelen har alltid tillhört de snyggaste fightingspelen på marknaden.
Enkelheten med DOA kommer från dess sten-sax-påse-upplägg där de tre attacker jag har tillgängliga är spark, slag och kast. Den fjärde knappen på framsidan av handkontrollen används till att blockera. Det må låta överdrivet simplifierat men det är, precis som i många andra spel i genren, när jag börjar kombinera de olika knapparna med varandra och styrsparkarna som Last Round verkligen öppnar upp sig.
Striderna i Last Round påminner om våldsamma danser där reflexer och fingerfärdighet betyder allt. När jämna matcher, antingen offline eller online, drar ut på tiden och spelarnas hälsomätare minskas i samma takt kunde jag inte bry mig mindre om de guppande tuttarna som gör sitt bästa för att stjäla min uppmärksamhet.
Grafiskt sett har det inte hänt överdrivet mycket men texturer och karaktärsmodeller känns något skarpare än i versionerna till förra generationens konsoler. Skillnaden är dock inte så stor att det är ett säljargument i sig. Om du vill ha nya karaktärer finns det ett par sådana att välja mellan men de känns ärligt talat ganska bleka och tillför inte särskilt mycket till det redan varierade galleriet.
Tyvärr dras Last Round med en hel del glitchar och buggar som inte var närvarande i tidigare inkarnationer. Spelet kan frysa och krascha helt och hållet och det talas om problem med sparfiler som blivit förstörda. Det sistnämnda är dock inget som jag personligen har stött på. Xbox One-versionen saknar dessutom oförklarligt nog stöd för MadCatz-fightingstickor, så om du är seriös med ditt fightingspelande bör du ha detta i åtanke. Team Ninja är dock medvetna om detta problem och jobbar på att fixa problemet.
I övrigt är Last Round lika välfyllt med innehåll som de tidigare versionerna. Vi har det obligatoriska Story-läget, som är underhållande på sitt eget sätt även om handlingen presenteras på ett fullständigt obegripligt sätt genom tidshopp, karaktärsbyten och mycket annat. Först när kampanjen är avklarad går det att få helhetsbilden och även om handlingen knappast lär vinna några priser är det en underhållande bagatell som roar mest på grund av sin uselhet.
De resterande delarna är dock betydligt bättre genomförda. Träningsläget är fortfarande fullkomligt briljant för de som vill lära sig karaktärernas alla olika knep och attacker. Det är lättillgängligt utan att vara simpelt och utmanande utan att kännas omöjligt.
Matcher mot mänskligt motstånd fungerar även mycket bra både lokalt och över internet. I just onlinematcherna har jag bara stött på någon enstaka gång och då har det rört sig om lite lagg på sin höjd, inget mer.
Dead or Alive 5: Last Round har putsat till ett redan fantastiskt fightingspel ännu en gång men tyvärr har ett par otrevliga buggar och annat smugit sig med till den nya versionen. Detta vägs upp till viss del av nya karaktärer och annat material men i slutändan känns det ändå som en betydligt mer problemfylld version än tidigare. Med det sagt rör det sig fortfarande om ett riktigt bra fightingspel som lyckas tilltala både veteraner som nykomlingar.
Största +
Snabb och lättförståeligt fighting
Mängder av karaktärer
Fantastiskt träningsläge
Största-
För många buggar
Är det verkligen praktiskt att bära minimal bikini i slagsmål?
Vissa nya karaktärer känns bleka
Be the first to comment