Det dröjer ungefär fem sekunder in i mitt första lopp innan jag inser att Project Cars inte är här för att hålla mig i handen. Detta är inte en racingsimulator som har ”anpassats” för en konsolpublik. Det är inte ett spel som börjar enkelt och stundtals blir marginellt mer utmanande. Project Cars är en fullfjädrad racingsimulator som inte tvekar en sekund på att krossa dig om du inte är försiktig. Det är ett spel som kräver hängivenhet och som slår dig sönder och samman om du inte respekterar det. Och jag älskar det.
Project Cars är signerat racingkungarna Slightly Mad Studios och spelet har varit på gång under en lång tid. Redan från början har det sagts att spelet ska erbjuda något som framförallt konsolvärlden sällan upplever: det ska vara en äkta racingsimulator. Kort sagt har utvecklarna lyckats med detta helt och hållet. Project Cars är oförlåtande och stenhårt men samtidigt extremt belönande. Jämfört med titlar som Forza Horizon 2 är det nästintill omöjligt att bara hoppa in för lite nöjesåkning för att ha kul. Horizon 2 är ett sådant spel och tar konceptet till perfektion. Project Cars är dess raka motsats och lyckas också finslipa sitt koncept till den nivå att nästa steg är att sätta sig i en riktig bil.
Direkt när jag startar spelet erbjuds jag en lång rad alternativ på vart jag vill börja. Som den traditionalist jag är väljer jag givetvis att börja i den minsta klassen, Cart. Det är här många av verklighetens racingproffs tagit sina första spel och jag vill ju inte vara sämre, eller hur?
Strax därefter förstår jag varför världens bästa förare börjat här. Carting kan på förhand kännas som det enklare alternativet, ett försiktigt första steg in i Project Cars värld. Så är inte fallet utan utmaningarna jag stöter på här kan vara minst lika hårda som längre fram i spelet.
På den vägen fortsätter det sedan genom resten av spelet. Varje gång jag ställs inför en ny racingklass blir jag fullkomligt överkörd samtidigt som jag lär mig lite mer för varje misslyckande. Efter ett par timmar börjar jag känna mig varm i kläderna och jag lyckas utgöra ett större hot för mina skickliga, datorkontrollerade motståndare. Känslan av att min tid i Project Cars blir belönad är svårslagen och just när jag känner för att ge upp får jag en seger som ger mig nytt hopp och som får mig att vilja fortsätta.
Stundtals är spelet även hutlöst vackert, vilket bara bidrar till dess övergripande charm. Solen blänker över den heta asfalten, snö och regn gör sitt bästa för att minimera sikten och bilmodellerna är nästan löjligt välgjorda. Vissa texturer kan framstå som lite smetiga och vid några tillfällen har bilduppdateringen tappat. I ett racingspel är stabil bilduppdatering ett måste så det är trist att det händer i Project Cars när resten av spelet är så välpolerat.
Som tur är är dessa problem långt från frekventa men de finns ändå där och repar lacken på det vrålåk som är Project Cars. Annars är det främst menysystemet som jag stör mig på. Det är egentligen inget fel på det på något sätt men det känns tråkigt och en smula förvirrande. Detta problem känns igen i flera andra racingspel och Project Cars är inget undantag.
Sist men inte minst måste jag nämna spelets otroliga fysikmotor. Eftersom Project Cars siktar på toppen av racingsimulatorernas hierarki måste det ha något att skryta med. Om alla tidigare delar jag nämnt inte räcker borde spelmotorn vara tillräckligt för att få dig på fall. Kollisionsfysiken är enastående, precis som saker som däckslitage och bränsleförbrukning. Möjligheterna att göra specifika inställningar på mina bilar är djupa, varierade och framförallt underhållande att leka med.
Kontrollen fungerar även den ypperligt, även om jag många gånger känner att en ratt med pedaler hade varit att föredra jämfört med en handkontroll. Standardinställningen för kontrollschemat är det dock lite si och så med. Det tog ett tag innan jag hade finjusterat kontrollen för att känna att den verkligen passade men när det väl var gjort fanns det inget som kunde stoppa mig.
Project Cars är inte ett spel för alla. Om du föredrar racingspel med arkadkänsla, som Need for Speed: Rivals eller till och med Forza Horizon 2, kommer du att bli smått skräckslagen när du sätter dig framför Project Cars. Om du däremot tycker att Forza Motorsport är för simpelt har du hittat helt rätt med Project Cars. Det är ett spel som kommer att bestraffa dig hårdare än Dark Souls men som samtidigt kan vara nästintill oändligt belönande. Vissa små skavanker håller det tillbaka från vårt absoluta toppbetyg men detta är ändå ett av de bästa racingspel som släppts på senare år.
Största +
Fenomenal körkänsla
Utmanande och belönande
Varierat
Största –
Standardinställningarna på kontrollschemat
Bilduppdateringen sviker emellanåt
Vissa lågupplösta texturer
Be the first to comment