När Destiny släpptes i september förra året spelade jag det mycket intensivt tiden efter lanseringen. Jag fastnade för den otroligt stabila spelmekanik det erbjuder och det känns än idag riktigt bra att spela. Dessvärre kände jag både då och än idag att det övergripande narrativet lämnade en hel del att önska och att det efter ett tag blev ganska långtråkigt att spela om samma uppdrag flera gånger.
Denna känsla förbättrades inte i spelets första expansion, The Dark Below. Expansionen bjöd på mer av samma utan att erbjuda förbättringar på spelets bristande områden. Hoppet har sedan dess stått till den andra expansionen och nu när House of Wolves är här kan jag konstatera att Bungie har förbättrat sin värld på flera punkter men inte fullt så mycket som jag hoppats på.
Inledningsvis blir jag lite besviken på att det återigen fokuseras på återanvända miljöer som fanns med redan i huvudspelet. Ändå lyckas House of Wolves kännas betydligt fräschare än The Dark Below, som mest kändes som gammal skåpmat. Överlag känns kampanjen i House of Wolves mer varierad än i föregångaren trots att berättelsen inte gör den några större tjänster. Handlingen är nämligen i vanlig ordning när det gäller Destiny fullkomligt meningslös. Även om jag kämpar för att engagera mig i vad som händer finner jag mig själv gäspandes och fokuserad på att bara skjuta mina fiender. Själva spelmekaniken är alltså minst lika bra som tidigare och jag njuter för fulla muggar trots bristen på handling.
Det House of Wolves saknar i nyskapande berättande tar det igen med flera andra nyheter. Det jag uppskattar mest är nytillskottet Prison of Elders, som erbjuder arenastrider mot våg efter våg av anstormande fiender. Upplägget är inte direkt något nytt i spelvärlden men Destinys tolkning tillhör de bättre jag stött på sedan Gears of Wars Horde-läge. Avsaknaden av matchmaking är dock fortfarande ett problem och det är tråkigt att Bungie inte åtgärdat detta än trots önskemål från stora delar av spelarbasen.
En annan nyhet är ”The Reef”, en ny social hub där spelare kan mötas utanför stridens hetta och interagera med varandra. Detta är i princip en ny version av huvudspelets ”The Tower”, där många av spelets ursprungliga uppdrag delas ut. The Reef fungerar på precis samma sätt, vilket känns lite trist.
Vad som däremot är allt annat än trist är det nya systemet som introducerats för att levla upp mina föremål. Fokuset på att farma nya föremål har minskat en aning och jag kan istället välja att med hjälp av ”Ascend”-funktionen uppgradera mina befintliga föremål, vilket sparar otroligt mycket tid och tar bort en hel del av den upprepande känsla som länge varit Destinys största problem.
Bungie har alltså förbättrat det mesta jämfört med The Dark Below-expansionen men samtidigt kan jag inte låta bli att känna att prislappen för dessa två expansioner har varit orimligt hög med tanke på hur mycket nytt material som erbjuds. Det rör sig inte om några nya miljöer i någon större utsträckning och House of Wolves saknar dessutom en ny Raid i dagsläget, vilket är den uppdragstyp som många spelare föredrar.
House of Wolves är en mer än godkänd expansion som tar vara på Destinys styrkor och samtidigt försöker åtgärda några av dess brister. Expansionen lyckas inte riktigt med allt den försöker göra men det är ändå en upplevelse som fans av Destiny säkerligen kommer att uppskatta.
Största +
Prison of Elders
Ascend-systemet
Största –
Ingen ny Raid
Handlingen är fortfarande ruskigt dålig
Återanvända miljöer
Be the first to comment