En av världens mest kända serier inom skräckgenren har ännu en gång uppgraderat och restaurerat en av sina klassiker till nuvarande generationens konsoler. Capcom’s succéfulla serie Resident Evil Zero HD Remaster är en renoverad version av spelet som kom till konsolen Gamecube år 2002. Den uppskalade versionen ställer oss ännu en gång inför frågan: vad var det som ledde till händelserna i Racoon City? Hur skapades T-viruset?
Resident Evil Zero utspelar sig kort innan första Resident Evil spelet och täcker händelserna som ägde rum kring Arklay Mountains. Spelet börjar 23 juli 1998, där ett tåg blir attackerat en hjord av mystiska igel-liknande parasiter styrda av en okänd man. Två timmar senare i tidslinjen sätter vi oss in i marinsoldat Rebecca Chambers, från S.T.A.R.S Bravo-styrka. Hennes teams helikopter kraschlandar i Raccon Forest och de slängs direkt in i dimman när de finner en fångtransport mördad, och fången Billy Coen utom synhåll. Under sitt sökande efter den saknade fången hittar hon fram till tåget från öppningssekvensen, och i all sann Resident Evil-anda så inser hon snabbt att de döda passagerarna inte är så döda som de ser ut…
[…] tar en tillbaka till tiden då man vandrade runt i Racoon City och fick mardrömmar av allt spelande.
Spelmekaniken är identiskt till de äldre Resident Evil-spelen, vilket direkt tar en tillbaka till tiden då man vandrade runt i Racoon City och fick mardrömmar av allt spelande. Det ger en otroligt nostalgisk känsla, men simpliciteten gör att man känner sig lite överflödig under spelgången. Med de nyare spelen som följde ett tredje-persons-perspektiv med kameran placerad bakom karaktärerna så har det varit mycket snabbt tänkande, agerande, och framför allt siktande med hårkorset. Med avsaknaden till just ett klart hårkors för att kunna ta ut fienden med ett enkelt skott till huvudet, snarare helt enkelt tre till fyra knapptryck, ger känslan av att spelet inte är så pass utmanande som man kommer ihåg att det var.
Paniken är dock precis densamma och tar en tillbaka till de mörka kvällarna när man satt och försökte övertyga sin kompis att det inte alls var ens egen tur att styra. Det är samma gäng med fiender som långsamt kommer emot en medan man febrilt avlossar skott i hopp om att hinna ta ut dem innan de kommer för nära. Det som gör Resident Evil Zero till ett spel man uppskattar mer än de nyare är just den paniken man kände som liten. Det är inte de snabba fienderna som kräver reflexer som ger en kalla kårar och mardrömmar, det är dem som långsamt kommer emot dig i en svärm som orsakar den paniken vi alla minns och uppskattar.
Texturen och ljuset har retuscherats för att kunna leverera speglingar, ljusflammor, och materialtextur som man aldrig kunnat drömma om på en Gamecube.
Övergången från den vanliga upplösningen och grafiken i originalet till att kunna leverera en Full HD-upplevelse på ett Xbox One har lyckats bortom förhoppningar. Texturen och ljuset har retuscherats för att kunna leverera speglingar, ljusflammor, och materialtextur som man aldrig kunnat drömma om på en Gamecube.
Det enda genuint negativa jag kan finna med spelet är huvudkaraktärerna, som är väldigt träiga och lite väl kliché; den kvinnliga gröngölingen som prompt ska emfasera till att hon visst kan klara sig själv trots hennes uppenbart bristande erfarenhet, samt den tuffa kriminella anti-hjälten som innerst inne ändå vill göra det rätta trots sitt hårda yttre. Detta har man dock kunnat se i andra huvudkaraktärer i spelserien så det är inget nytt.
Största +
Väldigt lyckad uppskalning av upplösning och grafik till nuvarande konsoler
Nostalgin
Att sitta på helspänn och reagera på minsta lilla ljud runt omkring
Största –
Förutsägbara och stereotypiska personligheter hos huvudkaraktärerna
(Vi på X1Sverige har ändrat vårt betygssystem och använder inte siffersatta betyg längre. Mer information kring detta hittar ni här.)
Be the first to comment