Utvecklarna Omega Force har verkligen hittat sin egen nisch i spelvärlden. Genom åren har de pumpat ut fler versioner av deras Dynasty Warrios-serie än jag kan räkna samt otaliga versioner av samma upplägg men i olika kläder. De har skildrat samurajer, mangan One Piece och har till och med fått besöka Zelda-spelens Hyrule. Nu är de tillbaka med Arslan: The Warriors of Legend, som baseras på mangan och animen om prins Arslan.
Spelet är utvecklat i samarbete med folket som ligger bakom anime-serien och det märks främst genom spelets presentation. Arslan och hans vänner (och fiender) känns som plockade från animationsrutorna i serien. Även om jag inte har sett animen eller ens hört talas om den tidigare gör spelet ett bra jobb med att introducera mig för dess karaktärer och världen där allt utspelas.
I centrum står alltså prinsen Arslan och hans trogne vapendragare Daryun. Berättelsen presenteras ofta genom animerade filmsekvenser men en stor del levereras även genom dialog under spelets många strider. Då allting är på japanska kräver det att jag är alert för att försöka hinna läsa dialogen när den dyker upp, samtidigt som jag ska hålla ståd mot tusentals anstormande fiender. Detta leder till att det blir lite svårt att hänga med i intrigen emellanåt men utvecklarna ser till att alla de viktigaste händelserna blir tilldelade filmsekvenser och liknande för att jag inte ska missa något stort.
Att Omega Force lagt så pass stor fokus på en sammanhängande berättelse är välkommet då flera av deras andra titlar haft en tendens att bara kännas som en lång rad strider utan kontext. Här blir jag nyfiken på vad som ska hända härnäst och finner dessutom karaktärerna tillräckligt intressanta för att jag ska bry mig om dem till en viss grad. Dynamiken mellan Arslan och Daryun är särskilt underhållande.
När det gäller den rena spelmekaniken kommer du att känna igen dig om du spelat bara ett av studions liknande spel. Arslan och hans vapendragare förvandlas på slagfältet till rena krigsgudar som med enkelhet soppar mattan med hundratals, om inte tusentals fiender. De ondskefulla trupperna flyger kring mig på ett sätt som nästan påminner mer om en Asterix-film än en japansk anime.
Att strida på hästrygg är ett särskilt underhållande inslag som gör att min karaktär känns betydligt snabbare, vilket är välkommet på de stora nivåerna. Samtidigt kan jag när jag rider samla mina trupper på speciella punkter för att släppa lös en enorm attack mot fiendearmén där kombomätaren med enkelhet hamnar runt 10 000.
Annars är det inte jättemycket som skiljer Arslan: The Warriors of Legend från sina kusiner. Stridssystemet är som vanligt betydligt djupare än det först verkar men många kommer förmodligen att bli snabbt uttråkade av de långdragna och ibland sega striderna.
Om du är ett fan av Arslan-animen lär du med stor sannolikhet ha större utbyte av denna titel och om du gillar Omega Force och deras koncept är detta varken sämre eller bättre än andra delar. Det är ett actionspel som kräver dedikation och tid för att verkligen öppna upp sig och om du orkar hänga med genom striderna får du se flera läckra sekvenser och hårda strider som säkert kan ge dig många timmars underhållning.
Största +
Intressanta karaktärer
Förvånansvärt bra handling
Djup stridsmekanik
Största –
Kan bli repetitivt
Bleka miljöer
Be the first to comment