Deus Ex: Mankind Divided är många saker på en och samma gång. Det är en uppföljare till en hyllad om än problemfylld nystart av en klassisk serie, det är ett actionspel och ett rollspel på samma gång och det är ett cyberpunk-inspirerat äventyr. Men mer än något annat är det en kommentar på det sociala klimat som råder i världen idag.
Mankind Divided utspelas ett par år efter händelserna i Human Revolution och jag får återigen iklä mig rollen som Adam Jensen, en man vars kroppdelar i stor utsträckning har ersatts av mekaniska delar. Efter de terrorattacker som utfördes av ”de augmenterade” i Human Revolution har människor med mekaniska lemmar eller andra kroppsdelar blivit utstötta i samhället. Förtryck, rasism och främlingsfientlighet är vanligt förekommande.
Många av de augmenterade försöker leva sina liv som vanligt men blir mötta av skepsis, påhopp och fördomar, trots att de inte har gjort något fel. Människor utan mekaniska delar propagerar och kastar glåpord på de som är annorlunda och säger att de bör hålla sig till ”sin egen sort”.
Parallellerna till hur världen ser ut idag går inte att blunda för och det som sker i spelet känns ofta skrämmande nära verkligheten trots spelets futuristiska tema. Berättelsen om segregation målas förvisso upp med ganska breda penseldrag och hemskheterna trycks upp i ansiktet på mig men det är fortfarande ett spel som på gott och ont ligger helt rätt i tiden.
Bortsett från tematiken är Mankind Divided ungefär allt du kan vänta dig av ett Deus Ex-spel. Det bjuds på flertalet mekaniska förmågor som kan uppgraderas för att göra Adam Jensen till en biomekanisk superhjälte. Han kan slå genom väggar, hoppa från höga höjder och även bli osynlig genom sina förmågor. Deus Ex-serien har alltid handlat om valfrihet i spelandet och detta gäller även i Mankind Divided.
Jag kan välja att spela genom äventyret som en ganska normal förstapersonsskjutare med rollspelselement eller att ta en mer stillsam väg genom spelet. Enligt utvecklarna ska spelet kunna klaras utan att döda en enda motståndare. Detta är något som jag har försökt men det är inte helt oväntat ganska svårt. Ett litet misstag under mitt smygande kan enkelt leda till att fiender upptäcker mig och att kulor börja vina runt mitt huvud. Spelet är ganska oförlåtande och rejält utmanande för den som vill ta den lugnare vägen och jag har funnit mig själv med att hala fram automatvapnen med jämna mellanrum då det ärligt talat blir lite segt att försöka smyga hela vägen.
Valfriheten finns dock där och det gör att spelet känns mer öppet och varierat. Hur Adam beter sig påverkar till viss del hur människor ser på de augmenterade. Om jag lämnar en rad av lik efter mig är detta av förståeliga skäl inte helt uppskattat bland ”vanligt folk” och även augmenterade kan bli irriterade över att jag ställer till det för dem ytterligare.
Berättelsen som följer genom Mankind Divided börjar riktigt starkt men tappar tyvärr efter ett tag. Utvecklarna vågar aldrig djupdyka ordentligt i segregationstemat och den apartheid-liknande situation som råder i Prag, där en stor del av spelet äger rum. Det känns som att Eidos Montréal har skapat ett perfekt scenario för att faktiskt försöka förmedla ett budskap men sedan valt att endast använda det hela som bakgrund för en spelbar sci-fi-thriller. Att många av röstskådespelarna levererar relativt tveksamma insatser förhöjer inte upplevelsen heller.
Den grafiska designen i spelet är dock fläckfri. Prag är vackert återskapat och den europeiska estetiken passar perfekt ihop med den futuristiska designen som spränger genom byggnaderna och gatorna. Adam Jensen själv är fortfarande en hjälte vars design påminner om Neo i Matrix blandat med spelledaren från den första Hunger Games-filmen men han är en cool, om än stereotyp protagonist. Spelet har dock vissa problem med bilduppdateringen när det händer för mycket på skärmen samtidigt.
Deus Ex: Mankind Divided är ett värdigt tillskott i den anrika serien och bygger vidare på händelserna från det förra spelet på ett bra sätt. De nya egenskaperna som Adam får tillgång till skapar rejäl variation och underhållande möjligheter att leka med. Tyvärr får berättelsen ett ganska snöpligt slut som nästan inte känns som ett slut alls. Istället för en explosiv final där allt ställs på sin spets känns det som att allting tar slut halvvägs genom säsongen på en riktigt bra TV-serie. Det saknas ordentligt avslut vilket förmodligen betyder att vi kommer få fortsätta berättelsen i nästa spel men det känns ändå lite snopet.
Det bör dock inte avskräcka dig från att uppleva ett av årets mest stämningsfulla spel, vilket är precis vad Deus Ex: Mankind Divided är.
Största +
Den grafiska designen
Adams nya förmågor
Temat med segregation och apartheid
Största –
Bilduppdateringen
Inget ordentligt avslut på berättelsen
Be the first to comment