Det har gått en dryg vecka sedan den slutna betan för Destiny 2 avslutades och jag har sedan dess funderat, grubblat och tänkt på det jag upplevt. När det första Destiny släpptes för ett par år sedan fastnade jag inledningsvis väldigt hårt för Bungies nya science fiction-epos. Skjutandet och kontrollen kändes precis så bra som jag förväntat mig, grafiken var vacker och miljöerna likaså. Fienderna var spännande men blev lite upprepande efter ett tag, samma sak med de inledningsvis bländande miljöerna och efter ett tag slogs jag hårt av känslan att ”det här har jag ju redan gjort flera gånger?!”
Efter de två första expansionerna släppte jag Destiny helt och hållet. Jag blev aldrig biten som flera av mina vänner blev och jag la aldrig hundratals timmar på att spela om samma uppdrag, Strikes eller Raids om och om igen. För mig var Destiny en samling av dussintals fantastiska idéer och element men som hade proppats in i en kostym som var alldeles för liten, vilket ledde till en upplevelse jag snabbt fann repetitiv. Jag känner folk som skulle gå i döden för att försvara Destiny som det bästa som hänt spelvärlden sedan Mario sprang åt höger och det visade sig finnas mer än vad vi först trott, som klassar Bungies spel med en revolution likt den vi fick när Master Chief första gången visade att FPS inte bara funkade på konsol, de kunde fungera fantastiskt bra.
Jag är dock inte en av dem och även om jag inte köper deras argument förstår jag vad de menar. Destiny har visat sig vara en upplevelse som samlat spelare som få andra titlar kunnat göra. Det är ett MMO i allt annat än namn och ett enormt community har byggts upp kring spelet. Förväntningarna på Destiny 2 är minst sagt enorma.
Så nu har jag spelat genom betan ett par gånger och jag har hela tiden ställt mig en enda enkel fråga: Lyckas Destiny 2 fånga mig?
Mitt svar? Kanske.
Det inledande uppdraget i betan för Destiny 2 är samma som vi fick se under E3 och här visar Bungie direkt att de tillhör spelvärldens mest skickliga utvecklare när det gäller teknik. Destiny 2:s inledande uppdrag är kort och gott spektakulärt. Den grafiska presentationen har skruvats upp åtskilliga snäpp nu när utvecklarna inte behöver hållas tillbaka av förra generationens konsoler. Spelet formligen kastar effekter på oss, från ljusstrålar som bryts genom det fallande regnet, hettan som stiger från eldslågorna som flammar runtomkring mig och explosioner, fiender och allierade som blandas i ett skådespel som stundtals känns mer som en krigsfilm än en förstapersonsskjutare.
Jag är golvad.
Den som har spelat ens lite av första Destiny känner igen sig direkt då kontrollschemat känns extremt välbekant men samtidigt mer finslipat och aningen tajtare. Det faktum att det inledande uppdraget verkar innehålla mer story än hela Destiny 1 sammanlagt är ytterligare ett plus. När detta är avslutat har jag möjligheten att ta del av en Strike, ett av Destinys klassiska moment. Här känner jag genast igen mig ytterligare och det är samtidigt här en gnagande känsla börjar dyka upp i mitt bakhuvud, något som jag inledningsvis ignorerar.
Även om flera stora och små ändringar har gjorts i upplägget även här kan jag inte helt skaka av mig känslan att det känns aningen välbekant. Efter några vändor i Strike-uppdraget med de olika klasserna hoppar jag in för några rundor i det tävlingsinriktade flerspelarläget och finner även där flera spännande förändringar.
Men allt känns fortfarande bekant. Om betan för Destiny 2 är en indikation på vad hela spelet kommer att bli känns det som ”mer av allt”. Mer story, fler vapen, fler miljöer. Mer Destiny, helt enkelt.
Det är absolut inget fel med det. Mer Destiny verkar vara exakt det fansen skriker om, det de vill ha. Jag kommer naturligtvis att spela Destiny 2. Jag kommer ta del av dess kampanj och materialet runtomkring. Men kommer jag återkomma hela vägen fram tills dess att Destiny 3 släpps? Betan för Destiny 2 är lovande i allra hösta grad. Det verkar skvallra om en otroligt polerad spelupplevelse, helt i klass med vad vi lärt oss förvänta oss av Bungie. Men jag vill ha något mer. Om jag får det eller inte återstår att se och vi får svaret i september, när Destiny 2 släpps loss över världen. Jag räknar med att gå i täten redan från start, med förtrupperna. Om jag stannar kvar där, det återstår att se.
Be the first to comment