Sedan debuten 2006 har Gears of War vuxit till en av Microsofts flaggskeppserier som genomgående har erbjudit högkvalitativ action för både ensamma och flera spelare. Nu när den femte delen i huvudserien har anlänt har ”of War” slopats och spelet heter kort och gott ”Gears 5”. Berättelsen bygger vidare på historien från förra spelet och uppfriskande nog är det Kait Diaz som får stå i centrum denna gång.
Milda spoilers för Gears of War 4 följer nu.
Under Gears of War 4 fick vi veta att den nya fienderasen Lambent i själva verket härstammade från Locust, som alla trott hade utrotats. Den kvinnliga birollskaraktären Kait upptäckte också att hennes mamma (som dog under händelserna i spelet) hade en mystisk koppling till Locust-rasen.
När Gears 5 inleds plågas Kait av drömmar och visioner som verkar skvallra om något hemskt som är på väg att hända. Efter att det inledande kapitlet sätter en kil mellan Kait och flera av sina vänner och allierade beger hon sig ut för att söka svar på hennes egen bakgrund och vad hennes syner egentligen innebär. Med sig under stor del av resan har hon Del, som återvänder från Gears of War 4 samt en ny variant av roboten Jack, som spelar en betydligt större roll denna gång.
Om du har spelat tidigare Gears-titlar vet du vad som väntar under stora delar av kampanjen, nämligen skyddsbaserat skjutande. Detta är sant även denna gång men en lång rad nyheter och förändringar i konceptet gör att upplevelsen känns fräschare än på länge. Det erbjuds förstås en hög nya vapen, där Lancer GL (en Lancer med inbyggd granatkastare) samt hagelgeväret Overkill hör till mina personliga favoriter.
Jack kan också användas i strid för att genomföra olika attacker på fiender eller till att ge min karaktär olika förmågor för en kort tid, till exempel extra sköldar eller förmågan att bli osynlig. Starkare fiender har begåvats med en hälsomätare för att visa hur lång tid det är kvar innan de faller, jag kan begära in diverse förstärkningar och mycket annat. Det finns kanske inte någon del av detta som revolutionerar upplevelsen men det finns tonvis med saker som förfinar den redan briljanta spelmekaniken på ett strålande sätt.
Utöver detta är Gears 5 en betydligt mer öppen upplevelse än tidigare delar. Många nivåer är fortfarande linjära historier men då och då stöter karaktärerna på enorma vidöppna ytor som kan utforskas fritt. Dessa är förvisso ganska tomma men på flera platser döljer sig hemligheter eller rentav sidouppdrag som kan ge tillgång till nya vapen eller uppgraderingar till Jack. Att utforska dessa öppna områden ger Gears 5 en känsla av stor skala som tidigare delar saknat och det förändrar även tempot från de ständiga konfrontationerna, vilket är välkommet.
Berättelsen i Gears 5 tillhör också seriens absolut bästa. I det första Gears of War fanns inte mycket av en egentlig berättelse utan det var först i Gears of War 2 som de mänskliga köttstyckena fick tydligare mål och personligheter. Dominic Santiagos jakt på sin fru Maria i Gears 2 visade sig vara oväntat medryckande och detsamma gäller Kaits sökande efter sanning i Gears 5. Spelet vågar också ta upp en hel del svåra frågor som till exempel hur mycket som egentligen är värt att offra för att rädda människor. Det erbjuds inte alltid konkreta svar eller ställningstaganden men det är uppfriskande att se hur frågorna lyfts överhuvudtaget, vilket jag verkligen inte förväntat mig av en Gears-titel.
Jag kan välja att avnjuta den strålande (och oväntat långa) kampanjen antingen på egen hand eller tillsammans med ett par andra spelare. En får då ta den andra mänskliga rollen och den tredje kan kontrollera Jack, något som är en radikalt annorlunda upplevelse och ett välkommet tillskott.
Detta förs även över till flerspelarläget, som har fått flera spännande nyheter också. Beroende på vilken karaktär jag väljer att spela som får jag tillgång till olika specialförmågor som att kalla in eldunderstöd eller bli osynlig. Att hitta rätt karaktär att spela som känns därför viktigare än någonsin och det bidrar även till en högre dynamik i flerspelarmatcherna.
Horde-läget är givetvis tillbaka det också, vilket inte är oväntat då det för många är den bästa delen av Gears-serien. Jag har själv aldrig varit något större fan av läget men även jag finner mig medryckt denna gång.
Utöver detta får vi det sprillans nya Escape-läget, där jag samarbetar med andra spelare för att fly från en fiendebas innan den exploderar. Escape är ett underhållande läge för stunden men det känns som att det saknar lite kött på benen och det känns inte riktigt lika välutvecklat eller matigt som andra flerspelarlägen.
Att gnälla på att alla delar inte smakar riktigt lika bra i en fantastisk flerrättersmåltid är dock att vara lite väl småaktig. Gears 5 är nämligen den kanske bästa delen i serien hittills och det är en fröjd att se att utvecklarna hos The Coalition vågat ta ut svängarna på flera olika sätt för att skapa en minnesvärd upplevelse.
På Xbox One X ser spelet dessutom fullständigt fantastiskt ut med 4K-upplösning och 60 bildrutor per sekund. Den grafiska kvaliteten som presenteras tillhör det bästa jag skådat på denna generations konsoler och det ska bli vansinnigt spännande att se hur den oundvikliga sjätte delen ser ut på nästa Microsoft-konsol.
Även om nästa Xbox är mer än ett år fram i tiden känns Gears 5 som en lämplig fjäder i hatten för att avsluta konsolgenerationen. Det är ett mästerligt actionspel med oväntat gripande manus och dessutom sprängfyllt med flerspelarlägen som kommer att hålla dig sysselsatt fram tills det att nästa Xbox släpps, utan problem.
Största +
Presentationen är enastående
Kampanjen är lång, varierad och välberättad
Underhållande flerspelarlägen
Största –
Escape-läget känns lite underutvecklat
Varför namnbytet egentligen?
Be the first to comment