Inte sedan Rogue Squadron-spelen förgyllde spelares liv på PC, N64 och Gamecube har vi fått några riktigt bra Star Wars-spel med fokus på just strider i luften eller i rymden. Flera spel baserade på George Lucas älskade karaktärer har självklart innehållit ikoniska X-Wings och Tie Fighters i varierande utsträckning men alltsom oftast har fokus gärna legat på ljussablar istället.
Efter förra årets hit med Jedi Fallen Order vill EA nu ge alla wannabe-piloter en chans och därför har Star Wars Squadrons nu anlänt för att fylla detta tomrum. Och efter flera dussin timmar i cockpiten visar det sig att spelet gör det bra. Rentav väldigt bra.
Berättelsen i Squadrons kampanjläge följer två piloter, en från rebellernas allians och en från Imperiet och det hela tar sin början kort efter att rebellerna förstört den andra dödsstjärnan i slaget vid Endor. Imperiet finns fortfarande kvar men rebellernas styrka växer snabbt. Efter det första inledande uppdraget, där jag får bekanta mig med spelets karaktärsgalleri, hoppar vi fram flera år i tiden och kampen mellan rebellerna och Imperiet fortsätter även om kejsare Palpatine strukit med för länge sedan. (Vi låtsas att händelserna i Rise of Skywalker aldrig kommer att hända)
Genom kampanjens gång hoppar jag mellan de olika piloterna, vars vägar korsas både en och två gånger. Berättelsen kanske inte kommer att gå till historien men den är tillräckligt medryckande för att hålla mig intresserad under de 8-10 timmar den pågår. Under tiden blir det gott om dogfights i yttre rymden som perfekt balanserar på gränsen mellan arkadspel och simulator.
Presentationsmässigt är Squadrons smått enastående, med otroligt detaljerade cockpits, spektakulära explosioner och varierade miljöer att utforska. Under spelets gång är jag låst till just cockpiten för maximal inlevelse och det förhöjer spelupplevelsen rejält. HDR-stödet för spelet är även det riktigt vasst och vissa explosioner lyser upp så pass starkt att jag bländas och tror att ljuset ska bränna hål i min TV. Även röstskådespelarna levererar solida prestationer även om de inte alltid har det bästa materialet att jobba med. Med det sagt dröjer det inte länge innan jag fattat tycke för mina virtuella medpiloter och vi har börjat knyta band mellan varandra.
Även spelmekaniken överlag imponerar rejält. Kontrollschemat är ungefär det du kan förvänta dig av denna typ av spel och den fungerar riktigt bra. Det som gör att Squadrons sticker ut är vid första anblick väldigt simpelt men visar sig snabbt vara livsviktigt för min potentiella framgång. Genom enkla knapptryck kan jag välja att styra om mitt skepps energinivåer till olika områden. Jag kan förstärka mina sköldar, ge extra eldkraft till min laser eller ge motorn lite mer kräm. Det ständiga jonglerandet mellan dessa tre gör att det strategiska djupet i Squadrons blir betydligt större än jag vågat drömma om. Jag menar inte att det är djupgående som i till exempel Elite Dangerous men det är en bra bit på vägen.
Utöver spelets kampanjläge ligger fokus på det massiva flerspelarläget. Här finns flera olika varianter att välja mellan, från mindre, snabba matcher till storskaliga strider med mängder av skepp. Flerspelarläget är just det område där Squadrons kommer att ha mest liv i framtiden och jag hoppas verkligen att publiken stannar kvar för det är få saker som får mina knogar att vitna som intensiva rymdstrider online där en enda manöver kan vara skillnaden mellan seger och förlust.
Star Wars Squadrons må inte stoltsera med samma enorma budget eller push i marknadsföringen som Jedi Fallen Order hade förra året men å andra sidan är det ett minst lika bra spel, kanske bättre. Efter att EA snubblat fram lite med Star Wars-licensen med Battlefront-spelen (framförallt det första) så har de börjat hitta rätt. Star Wars Squadrons är kort och gott ett spel som har Kraften med sig.
Be the first to comment