Mycket har sagts om de titlar som finns tillgängliga vid lanseringen av Xbox Series X. Det har skrivits att det saknas nya titlar och exklusiviteter. The Falconeer må finnas till PC också men det är en konsolexklusiv titel som kanske inte har samma budget som Assassins Creed Valhalla eller Call of Duty men som ändå imponerar stort. Vad som är än mer imponerande är att hela spelet är skapat av en enda person.
The Falconeer känns stundtals som en open world-version av Panzer Dragoon-spelen. Jag flyger runt på min enorma krigsfalk och tar mig an diverse uppdrag i en sagolikt vacker värld som dessutom är otroligt estetiskt tilltalande. Jag får strida mot fiender, trotsa stormar och allt däremellan. The Falconeer kan ses som ett actionspel men det är faktiskt i ögonblicken mellan striderna som jag finner störst glädje. Det är nämligen otroligt avkopplande att färdas runt i de olika miljöerna, glida strax över havets vågor och insupa den nästintill magiska atmosfären.
The Falconeer liknar verkligen inte något annat och det är svårt att beskriva i ord hur viktig presentationen är för helhetsintrycket i det här fallet. Så mycket av spelets storhet dras från den känsla som presentationen förmedlar och jag upplever stundtals nästan meditativa ögonblick av lugn. Dessa bryts sedan av genom intensiva luftstrider som kan vara aningen knepiga men som nästan alltid är underhållande.
Efter några timmars spelande finns det en risk att The Falconeer blir aningen långtråkigt. Uppdragsdesignen är inte alltid den mest varierade eller spännande och det finns trots allt begränsningar i stridssystemet också. Utöver detta finns det toppar i svårighetsgraden som gör att jag har svårt att komma vidare utan att nöta sidouppdrag lite längre än jag egentligen vill.
Men varje gång jag är på väg att tappa suget händer något i den subtila berättelsen som håller mig fast. Jag vill inte avslöja för mycket men min inledande bild av mig själv som den tappra hjälten prövas både en och två gånger under spelets gång. Berättargreppen visar sig vara smått genialiska under kampanjens speltid.
The Falconeer vågar sticka ut hakan och göra sin egen grej hela vägen ut, på gott och ont. Utvecklaren Thomas Sala har inte kompromissat på sin vision och jag kan inte ens tänka mig hur mycket tid som har lagts på utvecklingen av detta spel. I slutändan kan jag dock konstatera att det har varit värt det för The Falconeer är en högtflygande spelupplevelse.
Be the first to comment