Den andra delen av Michonnes äventyr tar givetvis vid precis där den första slutar, och kapitlet inleds med en halsbrytande flykt över vatten och sen genom en skog. Som det tidigare kapitlet i serien blandas svåra beslut utan val som verkar på ytan vara klart rätt eller klart fel med actionsekvenser där det gäller att trycka på rätt knapp i tid för att inte förlora. Spelupplägget är enkelt, mekanikerna är ganska tydliga, och tydligt är också Telltale Games fokus på historieberättandet snarare än spelmekaniker.
Att vidare uttala sig om själva historien som utspelar sig i den här delen är egentligen synd, som med tidigare Telltale Games-spel så ska dessa spel upplevas, och inte läsas om. Vad som dock står klart efter att jag spelat genom den här delen är att Michonne har blivit en betydligt mindre sympatisk karaktär. Detta är i sig inte något dåligt, en av de bästa tv-serier jag någonsin sett, Breaking Bad, handlar om just en karaktär som sakta går från att vara en protagonist till att vara en närmast antagonist. Det är intressant ur ett historieberättarperspektiv, även om jag har svårare för att relatera till Michonne efter del två i hennes saga.
En annan sak jag hoppades på inför den här delen är att en skulle få en djupare inblick i Michonnes bakgrund, men detta saknas tyvärr i stort. Min förhoppning är att många av mina frågor kring hennes förflutna kommer komma till ett avslut i den tredje och sista delen, men det återstår att se.
Min absoluta höjdpunkt i den här delen är ett avsnitt där Michonne minns tillbaka till en tidigare händelse, och vi får utforska en miljö som vi inte tidigare sett, och upptäcka små pusselbitar av hennes förflutna. Hela sekvensen är interaktiv och har tagit influenser från andra nervkittlande spel som Silent Hill. Ljuddesignen är strålande i just den här biten av delen. Jag spelade det själv med ett par rejäla hörlurar inkopplade i min handkontroll, jag rekommenderar alla som spelar The Walking Dead: Michonne att göra detsamma.
Andra delen av kapitlet innebär ett starkt miljöombyte från det första, vilket är ett plus. Det känns inte så starkt att det blir frånkopplat från förra delen, men samtidigt är det en tydlig skiljelinje mellan de två.
Efter avslutat kapitel får en alltid en summering av de fem största valen i kapitlet, samt statistik för hur andra spelare har gjort de valen. Det är ett intressant tillägg till spelet, och jag kan konstatera att i skrivandes stund är det två val där jag och en stark majoritet har gjort samma val. I de tre övriga är det betydligt jämnare, nära 50/50, och i ett av dem är jag tillochmed i minoritet. Slutsatsen blir alltså att i Telltale Games-spelen är vissa val betydligt svårare än andra.
Egentligen har jag bara två punkter med riktiga klagomål att framföra om The Walking Dead: Michonne episode 2. Det första är längden på kapitlet, det är över på ett par timmar, och överlag så händer det en hel del i kapitlet, vilket gör att det bitvis känns lite stressigt. Den andra punkten handlar om hur spelet tekniskt presterar. Särskilt i början av kapitlet upplevde jag att både ljud, bild och framförallt undertexterna hackade. Den mesta av tiden är det inget problem, men i början av kapitlet kändes det som om spelet är dåligt opimerat för Xbox One.
När allt kommer till kritan är del två av The Walking Dead: Michonne ett kliv framåt för karaktären, dock kanske i fel riktning. Även om spelet är kort är historien intressant och intensiv, och jag kan inte tänka mig att någon som spelat första delen borde avstå den andra. Den lämnar en del att önska, men också löften om en finfin avslutande del!
Största +
Ljuddesignen är bitvis fantastisk och sänder kalla kårar längs min ryggrad!
Michonne är fortfarande en intressant huvudkaraktär
Största –
Spelet känns bitvis dåligt optimerat
Historien tillför inte jättemycket till karaktären Michonne
Be the first to comment