Den 11 november 2011 släppte Bethesda den hett efterlängtade femte delen i sin Elder Scrolls-serie. Skyrim dundrade in i spelvärlden och sopade på många sätt mattan med sina konkurrenter då det erbjöd en enorm spelvärld, ännu större speldjup och så mycket att göra att många spelare än idag inte har lyckats upptäcka allt.
Samtidigt som Skyrim gav oss mäktiga drakar, trollformler och ett av tidernas bästa spelsoundtrack drogs konsolversionerna av en rad brister i form av buggar, låg bilduppdatering och en hel del annat. Trots detta blev Skyrim en ofantlig succé som än i dag står sig som referensmaterial när det gäller västerländska rollspel.
Nu, fem år senare är Skyrim tillbaka, denna gång till den nya generationens konsoler. Komplett med uppdaterad presentation och högar med nedladdningsbart material inkluderat är Skyrim – Special Edition ett paket så fyllt med saker att göra att du förmodligen hinner gå i pension innan du upplevt allt. Frågan är om tidens tand börjat visa sig eller om förändringarna räcker för att få det att kännas fräscht igen?
Skyrim är ett spel som tar tid att komma in i. Efter en fartfylld inledning där en drake dyker upp och förhindrar min avrättning i precis rätt ögonblick får jag veta att min karaktär är en Dragonborn, även kallad Dovahkiin, får jag härja fritt i spelvärlden. Och världen är som sagt enorm, med städer, grottor, berg och allt däremellan som bara väntar på att utforskas. Jag kan välja att följa berättelsen utan att bli distraherad och kan då ta mig genom spelet ganska snabbt. Notera dock att ”ganska snabbt” med Skyrim-mått mätt fortfarande innebär dussintals och åter dussintals timmar.
Men precis som med alla Bethesda-spel ligger styrkan i detaljerna och sidouppdragen. Jag kan snubbla över vad som först verkar vara ett enkelt uppdrag som sedan utvecklas till ett quest som tar mig 5-6 timmar att spela genom. Det är dessa delar som gör att Skyrim förvandlas från ett vanligt spel till något mer levande, där karaktärerna och varelserna blir mer än ettor och nollor med polygonklädsel.
Stridssystemet kändes ganska klumpigt och stelt redan 2011 och det har inte blivit bättre sedan dess. Närstrider blir lätt röriga och jag svingar vilt omkring mig i hopp om att träffa mina fiender. Med distansbaserade vapen blir det enklare och även systemet för att kasta diverse trollformler eller använda shout-systemet fungerar dock bra.
Systemet för att stiga i nivå och utveckla mina färdigheter är även det oförändrat men erbjuder fortfarande enormt djupa möjligheter för att skräddarsy upplevelsen efter min spelstil. Det är dock fortfarande lika irriterande som alltid att min karaktär börjar gå långsammare när han har för mycket packning.
Utöver grundspelet har Bethesda stoppat in allt nedladdningsbart material som släppts, inklusive tre större expansioner. Jag får bekämpa vampyrer, bygga mitt eget hus och även rida på drakar. Dessa expansioner ökar på den redan löjligt höga mängden innehåll och skjuter ut siffrorna i stratosfären.
Grafiskt sett har det hänt en hel del och spelet ser betydligt bättre ut i denna nyversion. Flera texturer visar dock spår av åldrande och karaktärsmodellerna kan se lite halvdana ut. Ljuseffekter, ritavstånd och annat är dock rejält förbättrade. Spelet knallar fortfarande på i 30 bildrutor per sekund och det är något av en besvikelse att bilduppdateringen inte kunnat låsas lite högre men vi slipper i alla fall de sekundlånga väntetiderna som fanns på framförallt PS3-versionen.
Överlag är detta en stilig uppdatering av ett klassiskt spel. Om du redan har utforskat Skyrim dagar i ända kan det vara värt att återvända bara för att se spelet i ny kostym och har du aldrig utforskat de nordliga bergen är det hög tid att göra det nu!
Största +
En välgjord uppdatering av en klassiker
Tonvis med material
Soundtracket är fortfarande i en klass för sig
Största –
Flera buggar hänger kvar
Fortfarande ganska låg bilduppdatering
Be the first to comment