Fight Night Round 3 är spelet som på många sätt definierar den förra konsolgenerationen för mig. Det var det första spelet som verkligen visade vad den då nya hårdvaran klarade av och levererade så läcker grafik att jag nästan tappade hakan.
Det var även ett spel som revolutionerade boxningsspelen med sitt fantastiska kontrollschema. Så när det stod klart att samma team som legat bakom Fight Night-serien skulle ta sig an UFC till den nya generationens konsoler var jag givetvis eld och lågor.
Så vad var det egentligen som gick fel? Potentialen finns ju onekligen för att kunna göra ett riktigt bra MMA-spel. Talangen finns där också. Ändå är EA Sports UFC långt ifrån en fullträff.
Det allra största problemet kan förklaras med ett enda ord: kontrollschemat. Att spela EA Sports UFC känns nämligen ungefär som att placeras i cockpit på en jumbojet samtidigt som kontrolltornet ber dig att göra en looping. Varenda knapp på handkontrollen används till minst en rörelse och det finns fler knappkombinationer och kombinationer med rörelse på styrspaken att jag omöjligen kan lära mig allihop.
Detta är för det vanliga läget där båda karaktärerna står upp. Sedan finns det ett helt annorlunda kontrollschema för när karaktärerna går i klinch, ett för när de båda ligger ned och ett för när en av dem ligger ned och den andre står upp.
Ni förstår säkert att det väldigt snabbt blir väldigt rörigt. Spelet inleds med en tutorial på 18 (!) lektioner. Jag gör som jag blir tillsagd och rörelserna utförs korrekt, men det finns ingen chans för mig att memorera ens hälften av alla rörelser som spelet erbjuder. Efter träningen dyker chefen för UFC, Dana White, upp och säger att jag nu kan allt jag behöver för att klara mig. Sedan ler han och säger till mig att ha kul.
”Lätt för dig att säga”, tänker jag bittert innan det är dags att hoppa in i det riktiga karriärläget och börja slåss. Trots att jag använder småsyskon-metoden att hamra på de knappar som fungerar bäst lyckas jag vinna mina första matcher på bara några sekunder. Ett par sparkar mot huvudet sänker de flesta men jag blir snabbt uttråkad.
När jag istället faktiskt försöker spela spelet som det är menat får jag mest stryk för att jag använder fel knappkombination. Det hela blir snabbt frustrerande då jag gärna vill slippa ha en manual över fyra separata kontrollscheman framför mig när jag spelar ett nytt spel.
Besvikelsen blir ännu större när jag tänker på hur mycket utvecklarna faktiskt har gjort rätt. Grafiken är vansinnigt läcker och presentationen överlag är fantastisk. Bruce Buffer introducerar matcher, kommentatorerna är proffsiga och kunniga och det finns mängder med fighters att välja mellan. Allting ser så rätt ut, men känns så fel.
Jag förstår att en avancerad sport som MMA är svår att göra rättvisa i spelform på grund av alla olika moment men för att locka en så bred publik som möjligt känns det som att utvecklarna borde ha försökt förenkla mekaniken istället för att göra den så avancerad att det nästan krävs en examen i anatomi för att begripa den.
När EA Sports UFC är bra är det faktiskt riktigt bra. Det bjuder på stor variation med träningsläge, karriär och flerspelarläge både lokalt och online. Presentationen är som sagt felfri med otroligt realistiska karaktärsmodeller och silkeslen bilduppdatering.
Men allt detta bleknar när kontrollen är på tok för avancerad. Om du är ett riktigt hardcore-fan av MMA kanske du kommer att kunna sätta dig in i kontrollschemat, men för oss vanliga dödliga är det sannerligen inte lätt.
Det finns ett bra spel gömt i EA Sports UFC, utan tvekan. Om utvecklarna till nästa år introducerar en alternativ kontrollmetod kan det här bli alldeles fantastiskt. men just nu siktar spelet på ultrarealism men hamnar i ultrafrustration och en svag känsla av besvikelse hos mig.
Största +
Presentationen är oklanderlig
Mängder av valbara fighters
Största –
Kontrollschemat!
Svårighetsgraden är på tok för ojämn
Be the first to comment