Handuppräckning, vem gillar inte Top Gun?
Enligt mig finns det två sorters människor: de som älskar 80-talsklassikern med Tom Cruise som regelbrytande superpiloten Maverick och de som har fel.
Med detta i åtanke är det kanske ingen direkt överraskning att jag även är ett stort fan av spel som ger mig möjligheten att ratta snordyra jaktplan i vilda luftstrider, gärna kombinerat med ett episkt, svällande soundtrack.
Att jag gillar Ace Combat-serien bör då falla sig som ganska naturligt. Det har gått drygt 12 år sedan Ace Combat 6 släpptes och även om jag uppskattade sidospåret Assault Horizon har jag längtat efter en ny “riktig” del i serien. Nu när Ace Combat 7 äntligen är här inser jag att det har varit värt väntan.
Om du är ny i Ace Combat-världen kan spelen enklast beskrivas som en mix mellan flygsimulator och arkadspel. Kontrollen är vanligtvis precis lagom lättillgänglig utan att snubbla in i simulator-träsket men samtidigt lagom utmanande för att kännas mer avancerat än exempelvis After Burner. I Ace Combat 7 representeras detta i form av två olika kontrollscheman som lutar starkare åt respektive sida för att erbjuda fullgoda alternativ oavsett vilken typ av spelare du är. I praktiken fungerar detta utomordentligt bra och det är lekande lätt att växla mellan dessa inställningar beroende på situationen. Resultatet är ett Ace Combat som lyckas vara utmanande och lättillgängligt på samma gång.
Kampanjläget i Ace Combat 7 innehåller en lång rad uppdrag som alla känns varierande och underhållande. Den underliggande berättelsen spelar på en lyra som går mellan klassiskt japanskt melodrama och en mer militärisk inriktning. Huvuddelen av spelets många filmsekvenser följer människorna som på något sätt blir indragna i eller drabbade av det krig som pågår. I spelsekvenserna kontrollerar jag däremot en anonym pilot med kodnamn Trigger, som har en förmåga att bli indragen i flera stora konflikter i kriget mellan kungariket Erusea och The Osean Federation. Manuset lär inte vinna några priser men det väver ändå ihop berättelsens olika delar till en tillfredsställande helhet.
Det är dock såklart i luften som Ace Combat 7 verkligen visar sina starkaste sidor. Spelet är å ena sidan sagolikt vackert med en molnfysik som jag vågar påstå är överlägset bäst i branschen och ett nytt vädersystem som kan hjälpa eller stjälpa även den mest rutinerade piloten. Uppdragen är många och täcker in såväl eskorter, bombräder och rentav smygande, tro det eller ej.
Lägg till en hel hög olika plan att låsa upp och uppgradera och du har ett av de mest välfyllda flygspelen som någonsin gjorts. Bandai Namco och Team Aces har gjort ett strålande jobb i att föra in Ace Combat i den nya generationen med en titel som är den återkomst serien förtjänar.
Om du är någon vars ego skriver checkar som kroppen inte kan lösa in eller om du bara är ute efter “the need for speed” är Ace Combat 7 ett spel som du är skyldig dig själv att kolla in.
Största +
Fantastisk presentation
Otroligt detaljerade flygplan
Intensiva strider
Största –
Flerspelarläget är inte så kul som det borde vara
Be the first to comment