Det sägs att en bra titel säger allt som behövs. ”DOOM” berättar exakt vad du kan förvänta dig, ”Star Wars” gör samma sak. Crash Bandicoot 4: It’s About Time, är även det ett praktexempel på en titel som berättar exakt vad som erbjuds. Återkomsten för Crash har varit hett efterlängtad under lång tid och pungdjuret är nu tillbaka för ett äventyr som på gott och ont osar av en svunnen tid. Nu har spelet dessutom fått en uppdatering till den nya generationen, vilket gör att spelet är värt en extra titt.
Crash 4 känns på många sätt som en direkt uppföljare till originaltrilogin som Naughty Dog låg bakom. Faktum är att utvecklarna Toys For Bob fortsätter den lilla berättelse som finns ungefär precis där den slutade. Crash och Coco har gjort sig av med diverse skurkar som sitter inlåsta i en alternativ dimension och livet leker. Det dröjer dock bara någon minut in i spelet innan bovarna lyckas fly och dessutom släpper loss ett gäng magiska masker som alla kan påverka tid och rum på olika sätt. Det är således dags för Crash och Coco att återigen hoppa, glida och snurra sig genom en lång rad plattformsbanor för att rädda världen.
Redan från start märker jag att utvecklarna har haft en ”laga inte det som inte är trasigt”-mentalitet kring Crash 4. Upplägget är relativt oförändrat från originalspelen och den grundläggande spelmekaniken är sig lik, precis som svårighetsgraden. Utvecklarna har dock introducerat flera olika nyheter som faktiskt blandar sig perfekt med övriga delar av spelet. De olika maskerna ger Crash och Coco olika egenskaper som används för att skapa otroligt kreativa och utmanande sekvenser och det väcker min nyfikenhet varje gång en ny mask presenteras då jag direkt vill veta vad den har att erbjuda.
Jag får frammana objekt ur tomma intet, jag får skifta gravitationen och allt däremellan och den rena variation som Crash 4 bjuder på är betydligt större än jag någonsin vågat hoppas. Spelets nivåer är dessutom betydligt längre än i föregångarna, så pass att de rentav kan kännas för långa emellanåt. Placeringen av sparpunkter är dock skapligt generös vilket gör att jag aldrig behöver spela om alltför långa sekvenser när jag oundvikligen biter i gräset.
Detta leder mig osökt in på en av de större förändringarna med spelet, nämligen de två olika svårighetsgraderna, eller snarare spellägena. Retro-läget erbjuder precis det som du förväntar dig, ett begränsat antal liv och om de tar slut är det Game Over och du får börja om från banans början. I Modern-läget däremot är saker och ting aningen mer förlåtande. Du har ett oändligt antal liv och vid varje dödsfall skickas du bara tillbaka till den senaste sparpunkten. Möjligheten att välja mellan dessa två visar sig snabbt vara väldigt välkommen, främst eftersom Crash 4 stundtals kan vara brutalt utmanande.
När jag kommer in i ett bra flyt kan jag plöja igenom på löpande band men det krävs bara ett enda litet snedsteg för att saker ska gå åt skogen och då kommer dödsfallen som ett brev på posten. Det moderna läget introducerar också ett otroligt användbart hjälpmedel i form av en ”skugga” (fast i själva verket en cirkel) som hjälper till att visa vart Crash befinner sig när han är mitt i ett hopp. Tack vare detta är det enklare att kontrollera hopp och det hjälper mig att undvika att falla ned i en avgrund av misstag. Det bör dock nämnas att de olika spellägena inte gör några skillnader i övrigt. Fiender, nivåer och allt annat är precis lika utmanande i båda lägena men det moderna läget gör att saker och ting blir aningen mindre frustrerande.
En rad olika utmaningar på varje bana gör dock att jag inte bara kan plöja mig genom nivåerna med 100+ dödsfall utan om jag vill låsa upp alla spelets hemligheter gäller det att hålla tungan rätt i mun. De nya kostymerna som kan låsas upp är egentligen enbart kosmetiska men de är ändå tillräckligt underhållande för att jag ska spendera några extra timmar med att jaga dem.
Till Xbox Series X har den redan strålande presentationen blivit ännu bättre. Bilduppdateringen är silkeslen men framförallt är grafiken betydligt skarpare än tidigare. Även till Xbox One X kunde presentationen framstå som en smula smetig eller suddig emellanåt men alla dessa problem är som bortblåsta på Xbox Series X och jag vågar nog påstå att detta är det kanske bästa sättet att uppleva detta plattformsäventyr.
Crash 4 bygger vidare på upplägget från Naughty Dogs gamla spel och förnyar upplevelsen på alla tänkbara fronter för att passa en modern publik. Som någon som var med när de ursprungliga spelen begav sig kan jag efter dussintals timmar med Crash och Coco stämma in i spelets undertitel. Det var verkligen på tiden.
Be the first to comment